torsdag 23 augusti 2012

Studiecirkel om Syrien i Norge

Studiesirkel om Syria
Offentligt evenemang · Av Marielle Leraand


  • Sognsvann
  • Rødt aksjonsnettverk mot krig inviterer til møte nummer 2 i studiesirkelen om Syria.

    Denne gangen har vi invitert Jonas Svensen, religionshistoriker fra Bergen til å snakke om "Syria -en reise inn i religionenes sfære".

    Her kan vi lære mer om de ulike religiøse grupperingene i Syria og hvordan
    religiøse motsetninger kan spilles ut i en stadig mer tilspisset
    konflikt.

    Ta med du ønsker å grille og drikke. Rødt ordner grill.

    (blir det monsun-regn, blir møtet avholdt i Rødt sine lokaler i Osterhaugsgt. 27)

    Velkommen!

onsdag 22 augusti 2012

Svenska vapen i kriget mot Syrien

"I found sticks of Swedish explosives in plastic covers, dated February 1999 and manufactured by Hammargrens, whose office address was printed as 434-24 Kingsbacka in Sweden; the words "made in USA" was also marked on each stick."

Robert Fisk: 'They snipe at us then run and hide in sewers'

Our writer was given exclusive access to the Assad Generals accused of war crimes as they seek to defeat the rebels in Aleppo

 
ALEPPO
 




Mortars crashed into the middle-class streets around us and a T-72 tank baked in the heat under a road viaduct, but Bashar al-Assad's most senior operational commander in Aleppo – a 53-year-old Major-General with 33 years in the military and two bullet wounds from last month's battles in Damascus – claims he can "clean" the whole province of Aleppo from "terrorists" in 20 days. Now that is quite a boast, especially in the Saif el-Dowla suburb of the city, where sniper fire snapped down leafy streets. For the battle of Aleppo is far from over.

But this was a strange sensation, to sit in a private house, commandeered by the Syrian army – 19th-century prints still on the walls, the carpet immaculate – and talk to the Generals accused by Western leaders of being war criminals. I was, so to speak, in "the lair of the enemy", but the immensely tall, balding General – his officers adding their own impressions whenever they were asked – had much to say about the war they are fighting and the contempt with which they regard their enemies. They were "mice", the General said – he would not give his name. "They snipe at us and then they run and hide and in the sewers. Foreigners, Turks, Chechens, Afghans, Libyans, Sudanese." And Syrians, I said. "Yes, Syrians too, but smugglers and criminals," he said.
I asked about the rebels' weapons and the clutch of conscripts staggered into the room under the weight of rockets, rifles, ammunition and explosives. "Take this," the General said, grinning as he handed me a two-way radio, a Hongda-made HD668 taken two days ago off a dead Turkish fighter in Saif al-Dowla a few hundred metres from where we were sitting. "Mohamed, do you hear me?" the radio demanded. "Abul Hassan, did you hear?" The Syrian officers roared with laughter at the disembodied voice of their enemy, perhaps in the same block of buildings. We took this ID from the "terrorist", the General said. "Citizen of the Turkish Republic" was printed on the card, above a photo of a man with a thin moustache. Born – Bingol (Turkey) 1 July 1974. Name: Remziye Idris Metin Ekince. Religion: Islam.
So, suddenly, we had a name for one of the mysterious "foreigners" who – at least in popular Baathist imagination – staff the "terrorist" army the Syrian military is fighting. And a lot of other names with far larger significance. As I prowled around the weapons – all captured within the past week, according to the Syrian officers – I found sticks of Swedish explosives in plastic covers, dated February 1999 and manufactured by Hammargrens, whose office address was printed as 434-24 Kingsbacka in Sweden; the words "made in USA" was also marked on each stick.
There was: a Belgian rifle, an FN from the town of Herstal, manufacturer's code 1473224; a set of hand grenades of uncertain provenance numbered HG 85, SM8-03 1; a Russian sniper scope; a 9mm Spanish-made pistol – model 28 1A – manufactured by a Star Echeverria SA Eibar Espana; an ancient automatic rifle; a Soviet sub-machine-gun of 1948 vintage; a mass of Russian rocket-propelled grenades and launchers; and box after box of medical supplies.
"Every unit of the terrorists has a field ambulance," an intelligence officer said. "They steal medicines from our pharmacies but bring other packets with them." True, it seems. There were painkillers from Lebanon, bandages from Pakistan, much of the stuff was from Turkey. Interesting to know who the Spanish, Swedish and Belgian manufacturers originally sold their guns and explosives to. The haul went on and on, a newly out-of-date Visa card under the name of Ahed Akrama, a Syrian ID card in the name of Widad Othman – "kidnapped by the terrorists," another officer muttered – and thousands of rounds of ammunition. The General agreed that weapons may have been taken from dead Syrian troops or soldiers who had been captured. Army defectors existed, he said, but they were "drop-outs, soldiers who had failed their basic tests who were motivated only by money". This is what they say under interrogation, he said.
It wasn't difficult to work out just how the fighting in Aleppo is developing. Walking the streets for more than an hour with a Syrian army patrol, individual snipers would shoot from houses and then disappear before government soldiers arrived. The army had shot dead one man with a sniper's rifle who fired from the minaret of the El-Houda mosque. The Salaheddine district had been "liberated", the Syrian officer said, and the Saif el-Dowla district was only two blocks from a similar "liberation".
At least a dozen civilians emerged from their homes, retirees in their 70s, shopkeepers and local businessmen with their families and, unaware that a foreign journalist was watching, put their arms round Syrian troops. One told me he had stayed in his home as "foreign" fighters used his courtyard to fire on government soldiers. "I speak Turkish and most were speaking Turkish but some of the men had long beards and short trousers like the Saudis wear, and had strange Arab accents."
So many Aleppo citizens talked to me, out of earshot of soldiers, about armed "foreigners" in their streets along with Syrians "from the countryside" that the presence of considerable numbers of non-Syrian gunmen appeared to be true. While much of the city continues its life under occasional mortar fire, tens of thousands of civilians displaced by the fighting between the Free Syrian Army and what the government always calls the "Syrian Arab Army" are now housed in vacant dormitories on the Aleppo University campus. And President Assad's enemies are never far away.
Returning to the city centre yesterday afternoon, I discovered five Syrian soldiers – exhausted, with sharp, tense eyes – walking back to their barracks with a civilian called Badriedin. He had alerted the soldiers when he saw "10 terrorists" in Al-Hattaf street and the government troops had killed several of them – their bodies taken away on motor scooters, Badriedin said – and the rest escaped. The soldiers were high on their story, how they had been outnumbered but fought off their enemies. Even the operational commander of all Aleppo told me that a major battle was beginning in an area containing a mosque and a Christian school where his men had surrounded a large number of "terrorists". "The Syrian army doesn't kill civilians – we came here to protect them, at their request," he said. "We tried to get civilians out of the area where we have to fight, with loudspeakers we give lots of warnings."
I prefer the words emblazoned on the T-shirt of young man who said he was trying to reach his apartment in the snipers' zone to see if it had survived. They read: "You see things and you say 'Why?' But I dream things that never were, and I say 'Why not?' – George Bernard Shaw." Not a bad motto for Aleppo these days
.

tisdag 14 augusti 2012

USAs vänner tar kriget till Sverige

USAs vänner tar kriget till Sverige. Oavsett vad demonstranterna själva tror så blir attackerna mot den syriska staten i dagsläget en hjälp till USAs invasionsarmé och dess mångåriga strävan efter ett regimskifte i Syrien. Säkert kan ledarna för gruppen som slog sönder ambassaden få en slant från Pentagon för ett bra jobb idag.

Här är gruppens hemsida:
http://www.esu.cc/

De som genomförde attacken tillhör en folkgruppen assyrier och inom dem finns det en rörelse som strävar efter att upprätta en självständig stat i de områden i Irak och Syrien som befolkas av assyrier. USA gjorde upp med kurdiska partier om Iraks splittring så att de nominellt ficks styra över norra Irak. Möjligen har USA lovat de assyriska nationalisterna självstyre om de hjälper till med ett regimskifte i Syrien.

Syrier bröt sig in på ambassad


TT. 
STOCKHOLM.
 Ett tiotal personer bröt sig i dag in på Syriens ambassad i Danderyd utanför Stockholm. Elva greps och är nu misstänkta för grovt olaga intrång. Samtidigt skanderades "Vi vill ha demokrati" i en demonstration utanför.
– Huvudsyftet med aktionen är att stötta oppositionen i Syrien och göra världen uppmärksam på det mördande och tortyr som pågår i landet, säger George Chamoun, som är talesperson i Sverige för det kristna partiet Syriac Union Party.
Demonstrationen startade lite efter klockan tio på förmiddagen och samtidigt bröt sig en del ur gruppen in på ambassaden.
– De bröt upp dörren, krossade fönster och rörde runt i lådor. De är nu misstänkta för grovt olaga intrång och skadegörelse, säger Kjell Lindgren som är polisens presstalesman.
Ann-Mari Hakala jobbar i en butik i samma byggnad som ambassaden.
– Vi är vana med demonstrationer. Det är inte jättelustigt att veta att man jobbar i samma byggnad som den syriska ambassaden, men jag tycker att det är bra att de säger vad de tycker, säger Hakala.
Aktionen orsakade ett stort polispådrag med ett tiotal polisbilar, ambulanser och en helikopter som hovrade över området. Men efter att de elva gripna förts bort och hela byggnaden sökts igenom så avslutades också demonstrationen och polisens avspärrningar togs bort.

Intervention is now driving Syria's descent into darkness


http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/aug/07/intervention-syria-descent-into-darkness

Intervention is now driving Syria's descent into darkness

Western and Gulf regime support for rebel fighters isn't bringing freedom to Syrians but escalating sectarian conflict and war
Syrian women take refuge in school near Aleppo
Syrian women cooking in a school where they have taken refuge after fleeing their homes in the town of Kafr Hamra, six miles north of Aleppo. Photograph: Khalil Hamra/AP
The destruction of Syria is now in full flow. What began as a popular uprising 17 months ago is now an all-out civil war fuelled by regional and global powers that threatens to engulf the entire Middle East. As the battle for the ancient city of Aleppo grinds on and atrocities on both sides multiply, the danger of the conflict spilling over Syria's borders is growing.
The defection by Syria's prime minister is the most high-profile coup yet in a well-funded programme, though unlikely to signal any imminent regime collapse. But the capture of 48 Iranian pilgrims – or undercover Revolutionary Guards, depending who you believe – along with the increasing risk of a Turkish attack on Kurdish areas in Syria and an influx of jihadist fighters gives a taste of what is now at stake.
Driving the escalation of the conflict has been western and regional intervention. This isn't Iraq, of course, with hundreds of thousands of troops on the ground, or Libya, with a devastating bombardment from the air. But the sharp increase in arms supplies, funding and technical support from the US, Saudi Arabia, Qatar, Turkey and others in recent months has dramatically boosted the rebels' fortunes, as well as the death toll.
Barack Obama has so far resisted the demands of liberal hawks and neoconservatives for a direct military assault. Instead he's authorised more traditional forms of CIA covert military backing, Nicaragua-style, for the Syrian rebels.
The US, which backed its first Syrian coup in 1949, has long funded opposition groups. But earlier this year Obama gave a secret orderauthorising covert (as well as overt financial and diplomatic) support to the armed opposition. That includes CIA paramilitaries on the ground, "command and control" and communications assistance, and the funnelling of Gulf arms supplies to favoured Syrian groups across the Turkish border. After Russia and China blocked its last attempt to win UN backing for forced regime change last month, the US administration let it be known it would now step up support for the rebels and co-ordinate"transition" plans for Syria with Israel and Turkey.
"You'll notice in the last couple of months, the opposition has been strengthened," a senior US official told the New York Times last Friday."Now we're ready to accelerate that." Not to be outdone, William Hague boasted that Britain was also increasing "non-lethal" support for the rebels. Autocratic Saudi Arabia and Qatar are providing the cash and weapons, as the western-backed Syrian National Council acknowledged this week, while Nato member Turkey has set up a logistics and training base for the Free Syrian Army in or near the Incirlik US air base.
For Syrians who want dignity and democracy in a free country, the rapidly mushrooming dependence of their uprising on foreign support is a disaster – even more than was the case in Libya. After all, it is now officials of the dictatorial and sectarian Saudi regime who choose which armed groups get funding, not Syrians. And it is intelligence officials from the US, which sponsors the Israeli occupation of Syrian territory and dictatorships across the region, who decide which rebel units get weapons.
Opposition activists insist they will maintain their autonomy, based on deep-rooted popular support. But the dynamic of external backing clearly risks turning groups dependent on it into instruments of their sponsors, rather than the people they seek to represent. Gulf funding has already sharpened religious sectarianism in the rebel camp, while reports of public alienation from rebel fighters in Aleppo this week testifies to the dangers of armed groups relying on outsiders instead of their own communities.
The Syrian regime is of course backed by Iran and Russia, as it has been for decades. But a better analogy for western and Gulf involvement in the Syrian insurrection would be Iranian and Russian sponsorship of an armed revolt in, say, Saudi Arabia. For the western media, which has largely reported the Syrian uprising as a one-dimensional fight for freedom, the now unavoidable evidence of rebel torture and prisoner executions – along with kidnappings by al-Qaida-style groups, who once again find themselves in alliance with the US – seems to have come as a bit of a shock.
In reality, the Syrian crisis always had multiple dimensions that crossed the region's most sensitive fault lines. It was from the start a genuine uprising against an authoritarian regime. But it has also increasingly morphed into a sectarian conflict, in which the Alawite-dominated Assad government has been able to portray itself as the protector of minorities – Alawite, Christian and Kurdish – against a Sunni-dominated opposition tide.
The intervention of Saudi Arabia and other Gulf autocracies, which have tried to protect themselves from the wider Arab upheaval by playing the anti-Shia card, is transparently aimed at a sectarian, not a democratic, outcome. But it is the third dimension – Syria's alliance with Tehran and Lebanon's Shia resistance movement, Hezbollah – that has turned the Syrian struggle into a proxy war against Iran and a global conflict.
Many in the Syrian opposition would counter that they had no choice but to accept foreign support if they were to defend themselves against the regime's brutality. But as the independent opposition leader Haytham Manna argues, the militarisation of the uprising weakened its popular and democratic base – while also dramatically increasing the death toll.
There is every chance the war could now spread outside Syria. Turkey, with a large Alawite population of its own as well as a long repressed Kurdish minority, claimed the right to intervene against Kurdish rebels in Syria after Damascus pulled its troops out of Kurdish towns. Clashes triggered by the Syrian war have intensified in Lebanon. If Syria were to fragment, the entire system of post-Ottoman Middle East states and borders could be thrown into question with it.
That could now happen regardless of how long Assad and his regime survive. But intervention in Syria is prolonging the conflict, rather than delivering a knockout blow. Only pressure for a negotiated settlement, which the west and its friends have so strenuously blocked, can now give Syrians the chance to determine their own future – and halt the country's descent into darkness.
Twitter: @SeumasMilne

Johan Croneman: Det går att göra journalistik så enkel att ­ingen förstår


KRÖNIKAN

Johan Croneman: Det går att göra


 journalistik så enkel att ­ingen förstår

Publicerad 2012-07-31 08:35

Jag har sett hundratals inslag om konflikten i Syrien. Men jag vet knappast mer än efter de första tio.
Jag frågar en av mina lokala handlare hur det är med familj och släkt i Syrien. Jag vet att han är mycket bekymrad. Det grymmaste av krig, inbördeskriget, rullar på i både verkligheten och i våra tv-apparater. Han tittar ner i marken, skakar på huvudet. ”Idioter”, säger han. ”Idioter”.
Han berättar om fasorna och kriget och rädslan –­ först långt in i samtalet förstår jag att idioterna är rebellerna. ”Jag har aldrig stött Assads, varken pappan eller sonen, men det som händer nu är vansinnigt. De är sunniter, allihopa, och de som vill ta makten är militanta islamister”
Jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Min vän handlaren är kristen, de utgör ungefär 10 procent av Syriens drygt 20 miljoner invånare.
”De svenska nyheterna, både tidningar och tv, står helt okritiskt på deras sida. De vet inte vilka de pratar om. Och är man kritisk till den bilden, då blir man genast anklagad för att sympatisera med en mördare. Vad vet medierna om vilka intressen som egentligen ligger bakom?” ”USA”, säger min vän, ”USA, England, Frankrike, de vill äntligen ta tillbaka den kontroll de förlorade för 60–70 år sedan”.
Jag vet inte hur många nyhetsinslag jag sett på tv som avhandlat konflikten i Syrien, men det måste vara hundratals. Vet jag uppriktigt talat något mer om konflikten nu än det jag fick lära mig under de tio första inslagen? Jag tror faktiskt inte det. Bilderna rasslar förbi, Bashar al-Assad leder en gangster­regim som inte drar sig för några som helst brott mot mänskligheten, för att desperat, och till varje pris, klamra sig fast vid sina privilegier och sin diktatoriska makt.
Det är sant.
Men som sagt: Vilka är de andra? Och vilka är dom bakom dom andra?
När jag för några veckor sedan, i brittiska The Guardian, läste Charlie Skeltons mycket initierade redovisning om, och analys av, den syriska oppositionen (publicerad den 12 juli), blev jag extremt orolig. Mest över mig själv. Hur mycket sväljer jag helt frivilligt och okritiskt? Och dumdristigt?
Den superförenklade bild man gett, och ger, i svenska medier av konflikten och oppositionen, blir till ett rätt brutalt uppvaknande efter Skeltons text. De hemliga agendorna, de grå eminenserna, det sunkiga spelet under täcket är så subtilt, och smart, men inte nytt när det gäller konflikter i Mellanöstern. Och ändå tycks medierna, och då särskilt televisionens nyheter, göra allt för att in absurdum förenkla konflikten. The good guys, and the bad guys.
Det är mainstreamjournalistikens förbannelse, det skall vara enkelt, så att alla förstår.
Så enkelt, så att ingen förstår. Inte något. ”Kan de inte bara ha ihjäl varandra och lämna oss i fred?” Den åsikten är mer utbredd än du tror.
Charlie Skelton följer talesmännen bakom Syriens nationella råd (SNC), det är ett spår som leder till inflytelserika lobbygrupper, starka västerländska intressen, högt uppsatta amerikanske företagare, ekonomer, politiker, agenter.
Av detta i svensk tv-rapportering? Noll, inget, det är för svårt. För svårt för vem? frågar man sig. Journalister är inte sällan lata, eller säg lika lata som alla andra, och vill man nyanserat förklara konflikten/kriget i Syrien ställer det givetvis höga krav på att man både har tiden och kunskapen och ambitionen. Och få känner sig kallade. Om ens någon.
Och inte sällan har man en redaktion emot sig: ”Det där blir för svårt för tittarna, de kommer inte fatta”.
Men det är inte för sent, får inte vara för sent. Är det dags att skärskåda den egna rapporteringen i SVT och TV 4? I högsta grad.

torsdag 9 augusti 2012

Ännu mer om Degerfors...

För att kunna förstå vad USA kommer att göra med Syrien om de vinner kriget bör man nog ta en titt på utvecklingen i Libyen. Ulf Bjéren som föreläste om Libyen i Degerfors har skrivit en pamflett och även en artikel som finns här.
Kända namn på Nordiska fredssamtal
Degerfors
– Till valet 2014 ska vi se till att ingen politiker på valbar plats ska kunna undvika frågor om kriget.
Det sa Eva Myrdal, Folket i bild, och en av arrangörerna av den Nordiska fredssamtal, en konferens som hölls i Degerfors under helgen.
Ett 70-tal personer var inbokade för hela konferensen som pågick under tre dagar. Därtill kom de som valde att gå på enstaka föreläsningar. Att valet föll på att hålla konferensen just i Degerfors Folkets hus förklarade Eva Myrdal med anknytningen till Norge genom den antologi som bland andra Sigbert Axelson skrivit, Gränsbo i krigets skugga. Detta var en av alla de böcker på tema krig och fred som fanns uppdukade på bokborden i foajén.
– Det blir också mer intimt när man är på ett mindre ställe.
Hon berättade att deltagarna inför konferensen fått en hälsning från Norrbotten med synpunkter på att militären övar i trakten av Jokkmokk inför kriget i Afghanistan. Dessa trakter är mest lika. Eva Moberg var också kritisk till hur statliga tjänstemän bildar opinion.
– De ska inte använda sin tjänsteställning till det. När det gäller deltagande i kriget är det politikerna som har ansvar, inte militären.
Konferensen startade under fredagen då bland andra Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör, medverkade. Jan Myrdal talade på temat Att sälja krig som margarin. Detta är även titeln på en boken med affischer som han samlat tillsammans med Gun Kesse. Detta tema tog han även upp under lördagen.
– Det handlar om propagandaaffischer, varför vissa fungerar och andra inte.
Under lördagsförmiddagen diskuterades konsekvenserna av krigen i Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen och den utländska inblandningen i Syrien. I panelen fanns Christer Lundgren, Lars-Gunnar Liljestrand, Mike Powers, Ulf Bjerén och Ulf Karlström. Temat var anfallskrig och aggression med motiv att skydda civila och de humanitära och politiska konsekvenserna belystes. Ulf Bjerén, aktiv i Folket i bild, Blekinge, tog upp kriget i Libyen och menade att landet gått mot ett snabbt förfall.
– På åtta månader av krig har oberoendet krossats och en klientstat har skapats. EU håller på att göra en ekonomisk fristat i hamnen i Tripoli i syfte att underlätta för länder som ska kunna komma åt oljan utan att betala skatt.
Under eftermiddagen medverkade bland andra tidigare försvarsministern Thage G Peterson som talade på temat om varför det talas så lite om freden. Under kvällen anordnades en kulturafton och på söndagen fortsatte konferensen med fler talare. Mellan anförandena hölls samtal kring de ämnen som tagits upp.

måndag 6 augusti 2012

USAs utrikesdepartement och Pentagon planerar för ett Syrien efter Assad

Så lyder rubriken i en artikel i New York Times den 4 augusti. De vill enligt artikeln inte ha lika stort kaos som det blev i Irak efter invasionen  2003. "Vi vill inte att de upplösa alla institutioner som finns", säger en tjänsteman. Planeringen är nära samordnad med regionala allierade som Turkiet, Jordanien och Israel och planeringen "sker parallellt med ett ökat öppet och dolt amerikanskt och utländskt bistånd till Syriens allt mer potenta rebeller". De studerar hur de kan komma att avveckla de amerikanska och europeiska sanktionerna mot Syrien och "snabbt möjliggöra investeringar att flöda in".

Vi har tidigare skrivit att USA avser att inlemma Syrien i sitt imperium. I USA talas det i vida kretsar om "USAs imperium" och en stor mängd böcker har kommit ut i ämnet. Särskilt republikaner som förespråkar en mer offensiv utrikespolitik talar öppet om imperiet och det tycks inte vara en kontroversiell fråga i USA. I Sverige är frågan om USAs imperium låst till en liten krets. Men denna fråga behöver knappast vara en vänsterfråga. Att betrakta världen nyktert behöver inte vara kopplat till vad man anser om svensk politik.
William J. Burns

Tidningen skriver vidare att Turkiet, Saudiarabien och Qatar, tillhandahåller vapen, med hjälp av ett litet antal tjänstemän från CIA som tränar och tar emot "rebeller" och arbetar med tjänstemän utrikesdepartementets för att försöka ena "rebellerna" med de politiskakrafter i och utanför landet. Förra månaden beviljade finansministeriet medel till en ny amerikansk organisation, Syrian Support Group som samlar in pengar till invasionsstyrkorna.

Utrikesdepartementet insatser samordnas av biträdande utrikesminister William J. Burns, som arbetade med planeringen av den amerikanska invasionen av Irak 2003. Man har skapat ett antal separata grupper som ägnar sig åt "post-Assad" frågor: ekonomisk återuppbyggnad, säkerhet och den politiska övergången.

Robert S Ford
Arbetet med den politiska övergången leds av den amerikanske ambassadören i Syrien, Robert S. Ford, som stängde ambassaden i Damaskus i februari och är nu baserad i Washington. Mr Ford träffade i förra veckan mer än 250 syrier i Kairo för leda "oppositionsgruppernas" arbete med att bilda en övergångsregering. Detta möte följde på ett större möte förra månaden, som anordnades av Arabförbundet.

Utöver Utrikesdepartementets och CIAs verksamhet har militären (Pentagon) tillsammans med Central Command skapat grupper som kallas "krisinsatsgrupper" som tar hand imperiets militära planering för Syrien och kringliggande länder.

Lite mer om Degerfors....


"Sverige bör inte delta i anfallskrig"

De Nordiska fredssamtal som pågått i Degerfors mellan den tredje och femte augusti är nu slut. Folk från Sverige, Norge och Finland samlades för att diskutera hur man kan lösa konflikter mellan länder utan att inleda ett krig.
Eva Myrdal håller här upp en bok som skrivits av Willy Olofson som talaren Sigbert Axelson under helgen diskuterade.
Eva Myrdal håller här upp en bok som skrivits av Willy Olofson som talaren Sigbert Axelson under helgen diskuterade. 
FOTO: ELIN JANSSON
 [Förstora] 
Under fredssamtalet hölls också en utställning om hur allting kan säljas med reklam, även krig.
Under fredssamtalet hölls också en utställning om hur allting kan säljas med reklam, även krig.
FOTO: ELIN JANSSON
 [Förstora] 
Den sista talande under helgen var Juha-Pekka Väisänen från Föreningen Fredskämparna i Finland där han pratade om talade om fördelarna med ett nordiskt samarbete mot krig.
Den sista talande under helgen var Juha-Pekka Väisänen från Föreningen Fredskämparna i Finland där han pratade om talade om fördelarna med ett nordiskt samarbete mot krig. 
FOTO: ELIN JANSSON
 [Förstora] 
Mellan den tredje och den femte augusti anordnades det i Folkets hus i Degerfors ett Nordiskt fredssamtal. Arrangörerna var Folket i bild/Kulturfront. En anledning till att detta fredssamtal anordnades i just Degerfors beror på att det i Värmland finns historia bakom det ämne man ville ta upp under fredssamtalet.

Sigbert Axelson

En av talarna, Stig Axelson, presenterade Willy Olofsons antologi ”Gränsbo i krigets skugga. Minnen och erfarenheter av motståndet.” Den handlar om de värmländska gränstrakternas situation och om lokalbefolkningens motstånd till den tyska ockupationen under andra världskriget.
– Därför kändes det som att Värmland var ett bra ställe att hålla Nordiska fredssamtal på. Att det sedan slutade i Degerfors berodde på att det fanns bra förbindelse dit med tåg, bra möjlighet till lokaler och engagerade människor, menar Eva Myrdal från Folket i bild/Kulturfront.

Få demokrati genom krig

Själva syftet med dessa dagar var att få i gång fler samtal om fred och skapa kontaktnätverk. Eva Myrdal menar att om ett nätverk byggs är det lättare att kunna ta itu med dessa frågor eftersom det är lättare att kontakta människor som är kunniga om man har något att hänga upp det på. Ett hundratal människor har deltagit i Nordiska fredssamtal och cirka sjuttio kommer utifrån.
– När jag växte upp under 60-talet var det naturligt att konflikter mellan länder löstes med förhandlingar. I dag försöker man få demokrati och kvinnliga rättigheter i andra länder genom att kriga, bomba och förstöra, något som hänt i till exempel Irak och Afghanistan, där Sverige har deltagit. Därför vill vi starta en möjlighet för diskussion om olika åsikter, skapa ett kontaktnätverk och diskutera hur man kan åstadkomma fred, berättar Eva.

Inte delta i anfallskrig

Det som har diskuterats fram under mötet i helgen kommer att komma ut som en publikation där det som sagts kan användas som utgångspunkter i vidare arbete för freden. Det som funnits en framför allt bred enighet om under mötet är att Sverige inte bör delta i anfallskrig och att trupperna som är ute just nu ska tas hem.
– I dag övar svensk militär på svensk mark inför ett krig där vi inte försvarar Sveriges gränser, det är många som anser att det är fel. Med detta arbete hoppas vi också att människor ska kunna fråga politikerna om hur de ställer sig dessa frågor. Det är inte militären som väljer vart vi skickar våra styrkor, det är politiker som är folkvalda, menar Eva.

BYGG NORDISK FREDSFRONT

Kort rapport om Fredssamtalen i Degerfors.

"Det mest aktuella ämnet som tas upp är Syrien, som redan utsätts för utländsk inblandning och står inför hotet om en regelrätt invasion. Exemplet Syrien visar hur viktigt det är att stärka antiimperialismen i en tid då stora delar av vänstern övergett viktiga principer."


http://fib.se/inrikes/item/1651-nordiska-fredssamtalen

torsdag 2 augusti 2012

Går du med i den nya fredsrörelsen?

Ny fredsrörelse skapas i Degerfors

torsdag, augusti 2, 2012 - 14:00
Nordiska fredssamtal
* Datum: 3–5 augusti
* Plats: Degerfors Folkets hus
* Arrangör: Folket i Bild/Kulturfront
* Inträde: 50 kronor om dagen
Degerfors blir i helgen centrum för skapandet av en ny nordisk fredsrörelse.
– Sverige har glidit ifrån sin neutralitet och flera nordiska länder deltar aktivt i krig. Det behövs en ny folklig fredsfront, säger Hashim Al-Malki på Folket i Bild/Kulturfront som arrangerar fredssamtalen.
Allt måste inte ske i Stockholm och Degerfors passar bra för de nordiska fredsamtalen av flera anledningar, enligt Hashim Al-Malki. Degerfors är en arbetarstad och arbetarrörelsen har länge gått hand i hand med fredsrörelsen. Degerfors ligger också i Värmland som spelade en stor roll under det krig som senast utkämpades på nordisk mark. Här fick många av de motståndsmän som flydde från naziockupationen i Norge hjälp av befolkningen. Därför hålls de första nordiska fredssamtalen, arrangerade av tidskriften och föreningen Folket i Bild/Kulturfront, i Degerfors Folkets hus.

”En gemensam nordisk fredsfront”

– I dag deltar alla nordiska länder i orättfärdiga krig på USA:s sida. Vi vill skapa en gemensam nordisk fredsfront mot de här krigen, säger Hashim Al-Malki.
Under de tre dagarna ska den nordiska inblandningen i till exempel Irak, Afghanistan och Libyen diskuteras. På programmet finns föreläsare som Anders Ferm, tidigare FN-ambassadör som ska tala om hur militärer och politiker helt har förändrat Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik över huvudet på folket.
– De allra flesta svenskar är emot krig, ända har vi övergett vår neutralitet. Vi deltar i krig och låter Nato öva på svenskt territorium, säger Hashim Al-Malki.

Flera kända föreläsare på plats

Bland föreläsarna finns också Maj-Britt Theorin, tidigare nedrustningsambassadör för Sverige, tidigare försvarsministern Thage G. Petersson och den norske författaren Pål Steigan som har skrivit om opinionsarbetet i Norge mot Libyenkriget.
– För 107 år sedan tog svenska arbetare ställning för folket i Norge och kunde på så sätt avvärja ett krig mellan de båda länderna. Nu är det dags att vi tillsammans gör samma sak igen för folket i andra länder, säger Hashim Al-Malki.

Medlemsavgift

Snart får Syriensolidaritet postgiro så man kan sätta in medlemsavgiften.

Aftonbladet börjar nyansera bilden.

Efter att bland annat Svenska Dagbladet (ingår i samma koncern som Aftonbladet) och Dagens Nyheters kultursidor börjat uttrycka tvivel angående "rebellerna" så vågar nu Wolfgang Hansson också. Duktig Woffe!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/analys/wolfganghansson/article15197628.ab

"När rebellerna i Syrien inte bara visar sig bestå av förtryckta vanliga människor utan även av islamister, al-Qaida och personer med stormaktsintressen blir verkligheten med komplicerad än så."


"De senaste veckorna har grupper av jihadister tagit sig in i Syrien via Turkiet och Irak. Män som sympatiserar med al-Qaida och liknande grupper. De kommer från länder som Pakistan, Uzbekistan och Tunisien."


"Brittiska tidningen the Guardian granskade häromdagen några tongivande personer i SNC, oppositionens paraplyorganisation och fann att fler av dem sedan länge var avlönade av olika amerikanska lobbygrupper.
Vilket givetvis ställer frågan om de i första hand vill befria Syrien eller går USA:s intressen."

"Något snabbt slut är inte i sikte. Assad har en stark militärapparat även om det nu verkar som även oppositionen tack vare utländska aktörer fått tillgång till tunga vapen"


"När nu Obama låter CIA förse rebellerna med vapen lär det bli värre innan det blir bättre."

"Aslöjandet att president Barack Obama för en tid sedan skrev på en hemlig order som ger CIA och andra amerikanska underrättelseorgan rätt att hjälpa rebellerna att störta Assad lär öka rebellernas självförtroende och stridslystnad."

"Eller så har Obama dragit slutsatsen att Ryssland aldrig kommer att gå med på kraftfulla sanktioner mot Syrien och ännu mindre ett militärt ingripande via FN och vill därför markera att USA inte ämnar stå helt passiv medan Assad armé mördar civila.
Stödet innebär en kraftig upptrappning av konflikten. Det lär inte dröja länge innan rebellerna har fått tunga vapen som stridsvagnar och helikoptrar. Kanske dyker så småningom amerikanska "militära rådgivare" upp i Syrien."

"Brittiska tidningen the Guardian granskade häromdagen några tongivande personer i SNC, oppositionens paraplyorganisation och fann att fler av dem sedan länge var avlönade av olika amerikanska lobbygrupper.
Vilket givetvis ställer frågan om de i första hand vill befria Syrien eller går USA:s intressen."

Samtal om fred

Längst ner står att sista anmälningsdag är den 30 juli. Man kan också åka till fredssamtalen och köpa en biljett för en dag som kostar under 100 kr.

UR Proletären NR 30, 27 augusti - 2 augusti sida 15

Den 3-5 augusti samlas fredsaktivister och antiimperialister från hela Norden i värmländska Degerfors. Det är tidningen Folket i Bild/Kulturfront som arrangerar Nordiska fredssamtal och över telefon når vi en av arrangörerna, Hashim al-Malki, som berättar om vad helgen kommer att erbjuda.

– Vi kommer att diskutera folkrätten och de anfallskrig som förts mot självständiga stater som Irak, Afghanistan, Libyen och Jugoslavien ur ett historiskt perspektiv.
Redan på fredagen görs avstamp i historien och det norska motståndet mot den tyska ockupationen under andra världskriget när antologin ”Gränsbo i krigets skugga” släpps. En av författarna, Sigbert Axelson, finns på plats för att berätta om motståndet mot ockupationen i de värmländska gränstrakterna mot Norge.

Bland helgens övriga inledare märks bland annat Jan Myrdal, Thage G Peterson, tidigare försvarsminister, och Maj-Britt Theorin, nedrustningsambassadör men också representanter från Norge, som författaren Pål Steigan
och Marielle Leerand från Rodt Aksjon.
Den 3-5 augusti samlas fredsaktivister och antiimperialister från hela Norden i värmländska Degerfors. Det är tidningen Folket i Bild/Kulturfront som arrangerar Nordiska fredssamtal och över telefon når vi en av arrangörerna, Hashim al-Malki, som berättar om vad helgen kommer att erbjuda.
– Vi kommer att diskutera folkrätten och de anfallskrig som förts mot självständiga stater som Irak, Afghanistan, Libyen och Jugoslavien ur ett historiskt perspektiv.
Redan på fredagen görs avstamp i historien och det norska motståndet mot den tyska ockupationen under andra världskriget när antologin ”Gränsbo i krigets skugga” släpps. En av författarna, Sigbert Axelson, finns på plats för att berätta om motståndet mot ockupationen i de värmländska gränstrakterna mot Norge.

Bland helgens övriga inledare märks bland annat Jan Myrdal, Thage G Peterson, tidigare försvarsminister, och Maj-Britt Theorin, nedrustningsambassadör men också representanter från Norge, som författaren Pål Steigan och Marielle Leerand från Rodt Aksjon.
Utöver dessa deltar flera andra fredsorganisationer och fredsaktivister från de nordiska länderna.
Syftet med Nordiska fredssamtal är att bygga en fredsfront i Norden, mot deltagande i anfallskrig och för fred. Hashim al-Malki betonar att alla motståndare till krig och ockupation är välkomna, oavsett ideologi och partitillhörighet.
– Vi vill förhindra att våra nordiska länder dras in i kommande krig men vi kräver också ett tillbakadragande av de nordiska trupper som finns i Afghanistan.
Det mest aktuella ämnet som kommer att tas upp är Syrien, som redan utsätts för utländsk inblandning och står inför hotet om en regelrätt invasion. Exemplet Syrien visar hur viktigt det är att stärka antiimperialismen i en tid då stora delar av vänstern övergett viktiga principer. Proletären tror därför på en givande helg i Degerfors.
Sista anmälningsdatum är egentligen 27 juli, samma dag som denna tidning kommer ut, men för Proletärens läsare går det bra att anmäla sig ända till på måndag 30 juli, hälsar Hashim al-Malki innan vi avslutar samtalet.
August Eliasson